torsdag 28 januari 2016

Konsten att trädgårdera

Får jag presentera konstverket som kanske gjorde det starkaste intrycket på mig under hela min barndom:


Tavlan hänger sedan mina farföräldrars tid i sommarhuset och inte kunde jag (som fnissade åt knäppisarna i den "prydliga" trädgården) då ana hur mycket jag själv skulle slava i min egen trädgård i framtiden. Nu är det ju i och för sig mer det högra resultatet jag är ute efter, men som livets hårda skola lär så finns det inga genvägar...:-)

8 kommentarer:

  1. Härligt inlägg! För visst har det slagit mig också att det kostar mycket möda att få det frodigt och mysigt gärna med en spontan känsla. Visst är det väl märkligt vad som sätter spår. Du har ju läst om mina doftminnen. Läcker bild och snubblar jag över en likadan nånstans så tror jag den får följa med mig hem.
    Kram Anette

    SvaraRadera
  2. Fniss, kul bild! Jag vill gärna ha båda sidorna av trädgården hos mig.
    Kram Kristina

    SvaraRadera
  3. Vilken rolig bild! Visst är det en prunkande, lummig trädgård man eftersträvar men det går ju, som sagt, inte utan att man gjort en insats själv också. I alla fall till viss del.

    Kram, Karin

    SvaraRadera
  4. Underbar bild! Visst är det den högra varianten vi eftersträvar men vi själva kanske mer påminner om människorna på den vänstra? Även om jag inte vill kalla det att slava :)
    Kram
    Katarina, prognosknarkare

    SvaraRadera
  5. Ett exemplar av denna bild av Robert Högfeldt har vi ärvt av mina svärföräldrar. Vi har haft mycken glädje av den och vår dotter har den nu i sin ägo, den passar förträffligt i hennes nuvarande liv där hon försöker hinna med allt utom trädgården.
    Ha det bäst hälsar
    Margareta i Särö

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad kul - tack för infon om namnet på upphovsmannen!
      Kram Elin

      Radera
  6. Åhh vilken underbar bild!!
    Tack för dagens skratt!!!
    Ha det så gott !
    Kram/Isa

    SvaraRadera
  7. Just den bilden är favorit hos mig också! Han har gjort många underbara mittipricktolkningar av oss människor. Jag har några i en bok men önskar att jag hade så jag kunde sätta på väggen.

    SvaraRadera