Nöden är uppfinningarnas moder heter det och kanske är det så att jag just, inte uppfunnit, men funnit något riktigt bra för mitt trädgårdsliv! Med tanke på min knasande högerarmbåge var det inte riktigt läge att ställa sig och gräva arton jättehål i lerjord för vidjehortensiorna själv. Då kom jag på att min stora, starka, sextonåriga systerson (tillika gudson!) kanske kunde tänka sig att tjäna en slant genom att ställa upp med sina grävmuskler?
Han ville, och aldrig kunde jag tro att det skulle gå så effektivt! På ingen tid alls grävde han upp 50x50 cm stora hål och sen hjälptes vi åt att jordförbättra och sätta hortensiorna allteftersom. På mindre än tre timmar var alla arton plantor på plats, och då hade vi dessutom hunnit äta pizza mellan varven... Nu förstår jag hur det är för alla de avundsvärda trädgårdsmänniskor man läser om ibland som har män som gör all grävning på kommando!
Vilken skatt att trilla över - gissa om jag ska anlita gudsonen igen!? För nu har det ju liksom uppstått en så kallad win-win-situation - hans behov av extrapengar är lika stort som mitt behov av trädgårdshjälp :-)
 |
| Färdigt!! |
 |
| Gudsonen in action |
 |
| EN planta för lite - så nu har jag ett bonushål :-) |
Det är precis så som jag har sagt sista tiden. -Vi måste utnyttja ungarna! eller nyttja som det egentligen är. Varför skulle inte de kunna hjälpa till!?
SvaraRaderaMina ska få hjälpa till att ta ner en hagtornshäck i höst. Utan betalt mer än middag ;)
kram
En perfekt win-win-situation! Och bra att använda andras ungdomar, de egna kan vara ganska motsträviga, för att uttrycka det milt :)
SvaraRaderaKram
Katarina
Önskade att jag också hade någon som kunde gräva. Så fint det blev och kommer att blir.
SvaraRaderaSnyggt när man satsar på mycket av samma sort.
Allt gott
Annika
Jamen ungdomar är så otroligt bra att ha!!! Har en trettonåring som gärna tjänar pengar. Nu återstår två hål eftersom jag vill flytta två buskar, men då har han först gjort illa ett finger, sen hunnit få både ont i ryggen och svanskotan och blivit förkyld. Snart får jag muta mannen i huset ...
SvaraRaderaSå smart med samarbete! Jag tillhör också dem som oftast får gräva själv och det tar verkligen på kroppen. Nu har jag inte sådan otur som du med ond armbåge, även om ryggen säger ifrån ibland. Då får det bli en tur till kiropraktorn...
SvaraRaderaHa det bäst!
Katarina
Men så fiffigt, finns ingen drivkraft som fickpengar! ;) Här hemma gräver maken när det är stort och djupt, blir en del grävning på jobbet också för min del. Kommer att bli så bedra snyggt när alla buskarna är fullvuxna och väller ut, fulla av blommor.
SvaraRaderaKram Kristina