Var ska man börja...?

Ja, så känns det när man kommer hem till sin gravt övervuxna trädgård efter flera veckor borta. Lägg till det en bortflugen trädgårdslust och ungefär en miljon andra sommaraktiviteter som drar, så kommer man nånstans i närheten av den senaste tiden här hemma.

Den glada överraskningen när jag återsåg trädgården var att nästan ingenting hade dött trots hettan och torkan som rått, vilket man väl nästan får se som ett mirakel med tanke på alla krukplanteringar. Å andra sidan var rabatterna fulla av överblommat och visset och ogräset frodades (hmmm, varför använder jag imperfekt här?) både där och överallt annars.

 

Jag gillar när det blommar, men inte i sallaten

 

Först nu har jag efter några sega rensningsomgångar börjat komma ner i djungeln, och trädgårdslusten börjar komma åter. Trädgården känns inte alls särskilt blommig, men jag vet inte om det beror på torkan eller om det alltid brukar vara så just vid denna tid. Förhoppningsvis kommer sommarblommorna med många nya blommor efter att jag nu rensat dem hjälpligt från de vissna.

Massor av nya knoppar på gång - tack!

Vissa rabatter är sorgligt glesa efter att jag tagit bort framförallt överblommade digitalis som ju tar ganska mycket plats. På något ställe har jag satt ner dahlior som tidigare stod i kruka, men jag tycker att det är svårt att få in större plantor i befintliga rabatter, med växter, rötter, lökar och knölar som man inte vill störa.

Glesbygd

Man får helt enkelt ta ett ställe i taget och försöka njuta lite däremellan. Det finns så mycket fint också, men detta fick helt enkelt bli ett gnällinlägg!