I förrgår var det åter dags för ett efterlängtat besök på blomstermässan i Chelsea! Liksom förra året flög jag över dagen och var på plats på mässan redan kvart i tio på morgonen - faktiskt ett strålande koncept om man som jag har svårt att vara borta längre.
Årets mässa innehöll faktiskt inget halleluja moment för min del, och jag har inte helt lätt att plocka ut en favorit bland de olika visningsträdgårdarna. Många av de stora show gardens var som vanligt mer märkliga än snygga, och Best In Show blev den trädgård som mitt mässällskap kallade "en kyrkogård med ogräs"... Numera blir jag knappt ens upprörd eftersom det regelmässigt är en av de - i mina ögon - fulare trädgårdarna som vinner. Eller vad säger ni om denna?
Nåja, det saknades givetvis inte ögongodis. En av favoriterna var t ex Sarah Ravens bohemiska installation med jordnära tema.
Många trädgårdar präglas annars av perfektionism, vackra färgkombinationer och någon spektakulär konstruktion eller konstig färg, till exempel denna färgglada skapelse.
Ofta är det i de montrar som inte är visningsträdgårdar utan försäljningsstånd som de läckraste installationerna finns, som t ex i dessa.
Trenden med blandade och ängslika planteringar håller i sig, och kunde ses lite överallt.
Köksträdgårdstrenden är inte så stor just i Chelsea, men på några enstaka ställen fanns det grönsaksplanteringar. Här var det prydliga grönsaksrader framför ett väldigt autentiskt kolonilottsskjul.
Här en annan trädgård som lyckats med känslan av att allt fått växa fritt.
Eftersom tisdagen är första öppna dagen för mässan, så pågick TV-inspelningar i var och varannan visningsträdgård. Här ser vi självaste Carol Klein i full färd med att kommentera trädgården inför filmkamerorna.
Tur att hela härligheten spelas in så att man får chans att se mer (och allt man missat...) framöver. Dagen går nämligen alldeles för fort...
Bellissimo! Sarebbe un sogno per me poterci andare!! Complimenti e grazie per queste immagini :)
SvaraRaderaUn saluto!
Tack för titten. Jättekul att få se. Otroligt att du lyckats fotografera utan en massa människor på bilderna. De stora kloten var läckra och ängslika planeringar är alltid snygga när de har prime-time men väldigt svåra att lyckas med över längre tid tycker jag.
SvaraRadera//Helene
Tack för titten och bra synpunkter! Best in show, smaken är som baken... inte heller min smak.
SvaraRaderaKram Luna
Saknar Chelsea. Jag tror det handlar mer om den gränslösa hyllningen av växtriket, de enorma resurserna som läggs ner och alla människor som åker dit för att uppleva festen, än om själva trädgårdarna och idéerna. Jag önskar också att det var förlagt till lite olika tider på säsongen. Vissa växter dominerar idéträdgårdarna, märker man, om man har varit där flera gånger, medan sådana som har sin storhetstid på högsommaren, om de ens förekommer, känns bara kolossalt malplacerade, typ hortensior. Men Chelsea är Chelsea. Ingenting kommer ens i närheten.
SvaraRaderaKram
Marta
Jag tror jag uppskattade vinnarträdgården mer då jag sett ett inslag om den på tv dagen innan jag såg den i verkligheten.
SvaraRaderaHursomhelst var det kul att äntligen få se CFS på riktigt. Blir nog fler besök framöver. :)
Kram Kristina
Ja, det är makalöst hur de lyckas få det att se naturligt ut. En konstart i sig förstås. Även om man planterar tätt är det ju alltid nån stjälk som spretar åt fel håll, men inte på CFS. Tack för glimtarna!
SvaraRadera/Anette