Den stora förödelsen

Nu tror ni kanske att tulpanmarodören har varit framme igen, men det är faktiskt bara Fru Trädgårdstid själv som plockat fram macheten. Nu är jag nämligen mer än halvvägs igenom nedklippningen av trädgårdens alla nävor, stjärnflockor, aklejor och daggkåpor. Det blir inte JÄTTEsnyggt om man säger så, men jag brukar passa på att klippa ner inför semestern när jag ändå inte tillbringar så mycket tid i trädgården och slipper se eländet... Förhoppningen är att de nya bladverk som växer upp ska bli snyggare och framförallt hålla hela hösten igenom. Har man tur kommer det en ny omgång blommor också, men det brukar vara ganska skralt med det hos mig tyvärr.

Som vanligt undervärderar jag hur lång tid det tar att klippa ner alltsammans och eftersom jag inte har haft så mycket trädgårdstid på sistone så är det en hel del framförallt stjärnflockor kvar. Nävorna är jobbigast att klippa, för de har så bökiga jordstammar som ligger ovanpå jorden.

(Man ser precis var flocknävorna har hängt ut över gräsmattan och effektivt tagit kål på den...)